Projekttid: 2014 – 2017
Budget: 7 049 994
Satsning: SIP Produktion2030
Syftet med projektet var att genomföra en industriell demonstration av ett system för automatisk geometrikontroll av tillverkade produkter för komponenter som transporteras på ett löpande band. Detta mål har inte uppfyllts. Däremot har de tekniska krav på systemet som upprättades inför projektstart uppfyllts eller till och med överträffats. Idag finns ett system som med tillräcklig precision klarar av att kontrollera formen hos fritt rörliga komponenter tillverkade med en frekvens på upp till 0.5 Hz.
Vid en installation så identifierades en målsättning om en minskad kassation på 20%. Dessutom identifierades som en effekt av projektet en minskad variation av geometriutfall, en ökad tillgänglighet, minskad förslitning och behov av underhåll, ökad kontroll av tillverkade produkter och minskade ställtider. Inga av dessa effekter har kunnat verifieras, vilket inte heller var syftet med projektet. Istället har en rad tekniska systemkrav verifierats vilka kan resultera i dessa förväntade effekter om systemet används på rätt sätt.
Detta projekt har varit ett samarbete mellan tre akademiska parter och fem företag. De akademiska parterna hade ansvar för vardera utvärderingsmjukvara, systemintegration och användaranalys medan de deltagande företagen representerade olika delar av tekniken. Ett av företagen var slutanvändare. Upplägget innehöll redundans på det sätt att två olika system utvärderades, vilka tillhandahölls av två olika företag. Den största bristen i projektet var att ingen av projektdeltagarna hade total kontroll över ingående teknik. Detta medförde att projektet kunde blockas av en part.
Verktygskostnader utgör en stor del av den totala ekonomiska investeringen i presshärdningsprocessen. Avsevärda fördelar i produktionsekonomi och miljöaspekter kan åstadkommas genom att förbättra formverktygens prestanda i varmformningsoperationer av exempelvis bilkomponenter. Huvudidén i detta projekt är att skapa skräddarsydda ytor på formverktyg gjorda av billigare verktygsstål som är enklare att bearbeta för presshärdning av ultrahöghållfast stål.
2015 – 2018
2017 – 2018
2014 – 2017
2016 – 2016
2015 – 2016
2015 – 2016
2017 – 2020
2015 – 2016
2014 – 2017
2013 – 2017
2017 – 2018
2014 – 2014
Konceptet Produktionsänglar är nytt och unikt i Sverige, och har potential att göra verklig skillnad för många företags industrialisering av nya produkter. Det gäller framför allt SME och start-ups som har utvecklat en ny produkt och står i begrepp att realisera ritningen eller prototypen till fysiska produkter. Konceptet Produktionsänglar fungerar på liknande sätt som Affärsänglar. Det är inriktat mot den del i värdekedjan som ibland brukar kallas ”the death valley”. Konceptet ägs av KTH Södertälje i samarbete med Södertälje Science Park. Idéprojektet finansieras av Vinnovas Produktion2030.
2017 – 2018
2017 – 2018
2015 – 2016
2016 – 2018
2017 – 2018
2017 – 2018
2016 – 2018
2015 – 2016
2017 – 2021
SeeCut fokuserar på kostnadseffektiva produktionssystem för säker insamling, analys, visualisering, lagring och delning av produktionsdata. Projektet behandlar integrering av nya signaler och sensorer för datainsamling. För avancerade produkter, till exempel jetmotorkomponenter, är insamling av data under tillverkningen avgörande, inte bara för kvalitetssäkring utan även för övervakning av slitage för schemaläggning för återanvändning av sådana delar. Projektmålen är att identifiera viktiga tekniska krav relaterade till produktionsdata för användning i digitaliserade värdekedjor, definiera sätt att underlätta driftssättaning av nya signaler och dataströmmar från tillverkande maskiner och sensorer och definiera hur man säkert och kostnadseffektivt delar data i värdekedjor för cirkulär produktion.
2019 – 2019
2015 – 2016
2017 – 2020
2016 – 2019
2015 – 2018
2017 – 2018
2013 – 2016
Ökad hållbarhet och kostnadseffektivitet genom bättre strategiska beslutsstöd i produktionsfrågor baserade på nya mätetalssystem för produktion och utveckling
2015 – 2017
2017 – 2019
2015 – 2016
Projektet syftar till att förbättra användningen av livscykelinformation för att uppnå effektivare återtillverkningsprocesser ur ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.
2013 – 2016
2015 – 2015
2016 – 2016
2017 – 2018
2014 – 2018
2016 – 2016
Med den globalisering som skett inom marknaden för tillverkade produkter, kombinerat med megatrender som klimatförändringar och demografiska förändringar, behövs mer kunskap kring hur produktion ser ut i andra regioner. PADOK Study Visit in India 2016 har gett en ökad kunskap inom hur produktion genomförs i Indien, vilka utmaningar tillverkande industri där ställs inför och hur svenska företag intresserade av att investera i produktionsanläggningar i Indien kan agera för att enklare etablera sig.
2016 – 2016
2016 – 2017
I SAPPA-projektet utvecklas en innovativ molnbaserad tjänstearkitektur för prediktivt underhåll av produkt- och produktionssystem, med fokus på industriella tillämpningar.
2014 – 2016
2015 – 2017
2015 – 2016
2015 – 2016
2014 – 2017
2014 – 2016
Kortade ledtider och förbättrade prestanda för verktyg genom innovativa tillverknings- och monteringsstrategier samt optimerad verktygsdesign möjliggjort genom användande av additiv tillverkning (AM).
2016 – 2018
2015 – 2016
Utvecklande av en termokemisk testbädd och omsättande av resultat i praktiken för valda processer och tillämpningar
2019 – 2022
2016 – 2016
2016 – 2017
Ökad resurs- och kostnadseffektivitet genom ökad digital teknik och automatisering av KPI-hantering, och nya kostnadsbaserade beslutsstöd för att förbättra produktion.
2018 – 2020
2013 – 2016
2015 – 2017
2015 – 2015
2014 – 2017
2014 – 2017
2015 – 2017
2017 – 2018
Genom produktionsnära miljöförbättringar bidrar idéprojektet ’Kostnadsdriven Grön Kaizen’ till ökad hållbarhet och konkurrenskraft i den extremt exporttunga läkemedelsproducerande industrin i Sverige. Med ett brett engagemang för miljöförbättringar hos alla medarbetare ökar resurseffektiviteten och hållbarheten samtidigt som kostnaderna minskar och attraktiviteten och varumärket för branschen stärks. Idéprojektet har genomförts av AstraZeneca och KTH. Idéprojektet finansieras av Vinnovas Produktion2030.
2017 – 2018
2017 – 2018
2015 – 2016
2013 – 2017