Projekttid: 2017 – 2018
Budget: 690 000 kr
Satsning: SIP Produktion2030
Konceptet Produktionsänglar är nytt och unikt i Sverige, och har potential att göra verklig skillnad för många företags industrialisering av nya produkter. Det gäller framför allt SME och start-ups som har utvecklat en ny produkt och står i begrepp att realisera ritningen eller prototypen till fysiska produkter. Konceptet Produktionsänglar fungerar på liknande sätt som Affärsänglar. Det är inriktat mot den del i värdekedjan som ibland brukar kallas ”the death valley”. Konceptet ägs av KTH Södertälje i samarbete med Södertälje Science Park. Idéprojektet finansieras av Vinnovas Produktion2030.
Målet är att utveckla och testa ett helt nytt koncept, Produktionsänglar, med syfte att stötta mindre bolag i industrialiserings- och uppskalningsfasen. Med stöd för effektiv industrialisering ökar sannolikheten för att produktionen sker i Sverige istället för outsourcas samt minskar risken att produkt/företag säljs till annat land. Ju bättre företag i Sverige blir på att industrialisera, desto bättre koppling skapas mellan FoU och produktion vilket stärker utvecklings- och produktionsförmågan, ökar konkurrenskraften och behåller jobben i Sverige – vilket är det överordnade syftet med idéprojektet.
Utvärdering visar att det finns ett mycket stort behov i Sverige och det svenska innovationssystemet att stötta start-ups och SME’s industrialisering och uppskalning av sina nya produkter. Konceptet Produktionsänglar adresserar denna fråga med en enkel och konkret metod som liknar den etablerade Affärsängel-modellen. Företaget pitchar sitt industrialiseringscase och får rekommendationer och stöd av produktionsänglarna. Viss modifiering kommer att göras av metodiken som resultat av piloten, och en fortsättning planeras under hösten.
Sju exklusivt inbjudna produktions- och hållbarhetsexperter ingick i panelen av Produktionsänglar där Pharem Biotech i Södertälje (Acturum Biovation Park) i mars 2018 presenterade sitt skarpa industrialiseringscase för en av sina nya produkter. En första version av genomförandemetodik testades i piloten med stor framgång. Projektet genomfördes av Forskare vid KTH Södertälje i samarbete med Södertälje Science Park, Pharem Biotech och IVA.
2015 – 2015
2015 – 2016
2014 – 2017
2016 – 2019
2015 – 2016
2017 – 2018
2015 – 2016
2013 – 2016
2015 – 2017
2015 – 2016
2015 – 2017
2016 – 2016
2017 – 2018
2014 – 2017
2016 – 2018
I SAPPA-projektet utvecklas en innovativ molnbaserad tjänstearkitektur för prediktivt underhåll av produkt- och produktionssystem, med fokus på industriella tillämpningar.
2014 – 2016
2015 – 2016
2017 – 2018
2017 – 2018
2015 – 2016
2017 – 2018
2017 – 2018
2015 – 2017
2016 – 2017
2014 – 2016
2015 – 2016
Ökad resurs- och kostnadseffektivitet genom ökad digital teknik och automatisering av KPI-hantering, och nya kostnadsbaserade beslutsstöd för att förbättra produktion.
2018 – 2020
Målet är att möjliggöra ökad användning av återvunnet material i polymera komponenter samt att förlänga livslängden på produkter.
2022 – 2023
2013 – 2017
Kortade ledtider och förbättrade prestanda för verktyg genom innovativa tillverknings- och monteringsstrategier samt optimerad verktygsdesign möjliggjort genom användande av additiv tillverkning (AM).
2016 – 2018
2016 – 2016
2017 – 2018
2017 – 2018
2015 – 2016
2013 – 2016
2016 – 2018
2017 – 2019
Projektet syftar till att förbättra användningen av livscykelinformation för att uppnå effektivare återtillverkningsprocesser ur ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.
2013 – 2016
2014 – 2017
Med den globalisering som skett inom marknaden för tillverkade produkter, kombinerat med megatrender som klimatförändringar och demografiska förändringar, behövs mer kunskap kring hur produktion ser ut i andra regioner. PADOK Study Visit in India 2016 har gett en ökad kunskap inom hur produktion genomförs i Indien, vilka utmaningar tillverkande industri där ställs inför och hur svenska företag intresserade av att investera i produktionsanläggningar i Indien kan agera för att enklare etablera sig.
2016 – 2016
2015 – 2016
Ökad hållbarhet och kostnadseffektivitet genom bättre strategiska beslutsstöd i produktionsfrågor baserade på nya mätetalssystem för produktion och utveckling
2015 – 2017
2017 – 2021
2014 – 2017
2016 – 2016
2014 – 2014
2014 – 2017
Verktygskostnader utgör en stor del av den totala ekonomiska investeringen i presshärdningsprocessen. Avsevärda fördelar i produktionsekonomi och miljöaspekter kan åstadkommas genom att förbättra formverktygens prestanda i varmformningsoperationer av exempelvis bilkomponenter. Huvudidén i detta projekt är att skapa skräddarsydda ytor på formverktyg gjorda av billigare verktygsstål som är enklare att bearbeta för presshärdning av ultrahöghållfast stål.
2015 – 2018
2016 – 2017
2015 – 2016
2017 – 2020
2013 – 2017
2017 – 2018
2015 – 2018
2015 – 2016
2017 – 2020
2014 – 2018
Genom produktionsnära miljöförbättringar bidrar idéprojektet ’Kostnadsdriven Grön Kaizen’ till ökad hållbarhet och konkurrenskraft i den extremt exporttunga läkemedelsproducerande industrin i Sverige. Med ett brett engagemang för miljöförbättringar hos alla medarbetare ökar resurseffektiviteten och hållbarheten samtidigt som kostnaderna minskar och attraktiviteten och varumärket för branschen stärks. Idéprojektet har genomförts av AstraZeneca och KTH. Idéprojektet finansieras av Vinnovas Produktion2030.
2017 – 2018
2015 – 2015
2016 – 2016
2014 – 2017
Kunskapsförmedlingen