Mélanie Despeisse
Associate Professor, Sustainable Manufacturing
Projekttid: 2019 – 2022
Budget: 10 000 000 kronor
Satsning: SIP Produktion2030
REWIND-projektet kombinerar principerna för lean production och ekoeffektivitet i tre industridrivna piloter vid Stena Recycling, Volvo AB och IKEA GreenTech. Målsättningen är att bi-behålla det värde som finns i produkter och material genom att cirkulera/sluta flödet (återanvända, åter-producera, återvinna, etc.). Lärdomar från piloterna kommer att användas för att utveckla pedagogiska verktyg för ingenjörer och industriledare för att påskynda tillämpningen av bästa praxis för cirkularitet och hållbar produktion i industrin.
För att förbli konkurrenskraftig på den globala marknaden förbättras industrin kontinuerligt ekonomisk, social och miljöprestanda. REWIND-projektet syftar till att utnyttja dagens industriella trender inom digitalisering och hållbarhet. Konsortiet kommer att använda sig av digital teknik, utvärderingsmetoder, strategiska planeringsverktyg och materialforskning för att skapa möjligheter till cirkularitet inom industriella processer och dess flöden. Genom att kombinera principerna för LEAN produktion och miljöeffektivitet och cirkularitet inom processerna för Stena Recycling, Volvo AB och IKEA GreenTech, syftar REWIND till att behålla det värden som är inbäddade i produkter och material genom att använda cirkulära strategier (återanvändning, återvinning, återvinning, återanvändning och andra återhämtningsvägar). Reella industricase i nära samarbete med forskare och teconology providers är en nyckel till framgång. Dessa case kommer att visa på goda exempel inom cirkulär ekonomi i den svenska industrin, som bidrar till att öka konkurrenskraften och visa svensk forskning på världskartan. Lärdomar från alla tre case kommer att generaliseras och användas för att utveckla pedagogiska verktyg för ingenjörer och industrin för att påskynda upptagandet av bästa praxis för cirkularitet och hållbar produktion. Detta resulterar i att systemens resurseffektivitet förbättras och vårt beroende av naturresurser och strategiska material kan minskas för att bädda för framtida generationer genom produktion av miljövänliga material, komponenter och produkter.
Vinnovas dnr: 2019-00787
Värdera miljöprestanda och förbättra mot ekoeffektiva, klimatvänliga och cirkulära produktionssystem
2022 – 2023
Industrin använder idag ofta energi- och tidskrävande autoklavprocesser för tillverkning av kompositer med höga kvalitetskrav till t.ex. flygindustrin.
2017 – 2018
Minskad spridning i gråjärns skärbarhet ger lägre kostnader samt en förutsägbar och hållbar process.
2020 – 2022
Indium är en silvrig metall som är mycket mjuk och formbar. Tillsammans med tenn kan metallen användas för att skapa indium-tennoxid med egenskaper som gör den till en av de viktigare komponenterna inom elektronikindustrin. Målet för projektet är därför att bygga en återvinningsenhet i en kontinuerlig produktion utan avfall.
2021 – 2023
Minska miljöpåverkan från gjuterier genom att minska mängden sandavfall med hjälp av maskininlärning.
2023 – 2024
Projektet syftar till att förbättra insamlingssystemet för återvinning av ”pre-konsument” plastavfall.
2022 – 2023
Cirkulära handhållna maskiner; ur ett miljömässigt och mänskligt perspektiv (NollVib Cirkularitet)
2024 – 2027
Intresset för 3D-printing växer både hos företag och privatpersoner. Det vanligaste materialet är olika typer av plast. I dagsläget finns det inget retursystem för det spill som uppkommer, trots att plasten går att återvinna till nytt filament med positiv miljönytta. I projektet Cirkumat har det det övergripande målet varit att öka återvinningen av filamentspill i Sverige.
2017 – 2018
Att lägga grunden för morgondagens nätverk av cirkulär ekonomi mikrofabriker som producerar produkter designade av svensk industri och tillverkade av lokal återvunnen plast.
2022 – 2023
Projektets mål är cirkulär användning av plast i bilar genom återanvändning och återvinning.
2023 – 2025
Spånbildning är en oundviklig del av skärande bearbetning. Under det tidigare forskningsprojektet ”Lead-Free Brass” (LFB) noterades en till synes mycket ineffektiv återvinningsprocess för erhållet mässingsskrot, inklusive spånor.
2016 – 2019
Syftet med detta projekt är att utveckla en sorteringsenhet som kan skilja mellan olika lamptyper och sortera dem baserat på typ.
2016 – 2018
LOVIS4C – utforskar visibilitet i försörjningskedjor som ett instrument för cirkularitet
2022 – 2023
Inom både byggverksamhet och möbeltillverkning används en stor mängd byggskivor. De är vanligtvis tillverkade av sågspån med ett formaldehydbaserat lim som bindemedel. De har dock en del problem, bland annat att spån drar åt sig fukt och att formaldehyd både är allergent och potentiellt cancerframkallande. Projektet LigniGC syftar till att ta fram ett bättre alternativ.
2021 – 2023
Urininkontinens är ett vanligt problem som drabbar allt från unga kvinnor som nyligen har fött barn till män som har genomgått en prostataoperation. Bland personer över 70 år lider nästan hälften av alla, både kvinnor och män, av ofrivilligt urinläckage.
2021 – 2023
En hållbar batterisektor i Sverige genom effektivt underhåll av framtidens batteriproduktion.
2022 – 2023
Cyclicor, som har sitt ursprung på Lunds universitet, har i ett tidigare projekt inom Mistra Innovation framgångsrikt utvecklat en metod för att producera plasterna polykarbonat (PC) och polyuretan (PU) utan giftiga tillsatser. Ett mål för projektet Polyfree 2.0 är att öka produktionen av de nya plasterna från labbskala till mängder som gör att de medverkande industriföretagen i sin tur kan ta steg mot färdiga produkter. Andra mål är att plasterna ska bli återvinningsbara samt få efterfrågade egenskaper.
2021 – 2023
Under mer än hundra år har smörjmedel till olika typer av maskiner i huvudsak tillverkats av fossil olja. Funktionen har med tiden blivit allt bättre men de har även nackdelar; de påverkar både miljön, människors hälsa och klimatet negativt. Projektet kommer därför att arbeta för att förbättra de praktiska tillämpningarna, bland annat genom att kombinera labbtester med fälttester.
2021 – 2023
Ett forskningssamarbete mellan Luleå tekniska universitet och företaget RGS 90 ska ge nya behandlingsmetoder för tre vanliga men problematiska typer av avfall.
2015 – 2019