Kunskapsförmedlingen Nils Bågenholm
Indium är en silvrig metall som är mycket mjuk och formbar. Tillsammans med tenn kan metallen användas för att skapa indium-tennoxid med egenskaper som gör den till en av de viktigare komponenterna inom elektronikindustrin. Målet för projektet är därför att bygga en återvinningsenhet i en kontinuerlig produktion utan avfall.
Indium är en silvrig metall som är mycket mjuk och formbar. Tillsammans med tenn kan metallen användas för att skapa indium-tennoxid med egenskaper som gör den till en av de viktigare komponenterna inom elektronikindustrin. Det som är unik med Indiumföreningen är att den både transparent och konduktiv när den är applicerad i ett tunt skikt på en yta. Nödvändiga egenskaper i pekskärms- och plattskärmsapplikationer. Indiumföreningar är även viktiga för den gröna omställningen eftersom de ingår i tillverkningen av solceller, LED-lampor och batterier.
Indium är listat på EU:s lista över kritiska råvaror, det är ett relativt ovanligt ämne i jordskorpan och raffineras som en biprodukt från zink.
Ett alternativ till att utvinna nytt indium är att i stället återvinna den från kasserad elektronik och solpaneler. En process som dock kräver flera kostsamma pyrometallurgiska och hydrometallurgiska behandlingssteg vilket gör att det idag inte finns någon kommersiellt fungerande teknik.
Appliceringen av indium-tennoxid sker i speciella vakuumkammare där oxiden lägger sig som en tunn film över substratet, till exempel ett glas till en pekskärm. Nackdelen med appliceringstekniken är att bara 40 till 60 procent av indium-tennoxiden kommer till användning. Resten blir ett avfall som idag inte återvinns i Europa.
Målet för projektet är därför att bygga en återvinningsenhet i en kontinuerlig produktion utan avfall. Om projektet lyckas kommer det att vara möjligt att skapa en europeisk marknad för indium-tennoxid vilket skulle betyda att behovet att utvinna nytt indium minskar.
Utmaningen är både att utveckla tekniken och få en lönsamhet i processen. Förhoppningar finns att tekniken i ett framtida steg ska kunna användas för att återvinna indium från end-of-life produkter.
Projektet drivs i samarbete med Chalmers, RHP Technology, Dr. Fritsch Sondermaschinen och Mat4Green Tech AB.
Två stora omvälvande trender existerar idag parallellt - elektrifiering och digitalisering. Detta innebär den troligen mest omfattande förändringen inom bilindustrin som vi observerat på decennier. Det är inte lätt att balansera kundens förväntningar mot vitt spridda begrepp som nollutsläppsfordon, uppkopplade funktioner, materialval, och användargränssnitt, detta under press av kortare ledtider och lägre pris. AttributDo-projektet syftar till att hjälpa ingenjörer att definiera, verifiera och validera nya och befintliga designfunktioner inom produktutveckling.
2021 – 2021
Prediktering av försträckning och brott för komplexa lastfall inom plåtformning
2020 – 2023
Cyclicor, som har sitt ursprung på Lunds universitet, har i ett tidigare projekt inom Mistra Innovation framgångsrikt utvecklat en metod för att producera plasterna polykarbonat (PC) och polyuretan (PU) utan giftiga tillsatser. Ett mål för projektet Polyfree 2.0 är att öka produktionen av de nya plasterna från labbskala till mängder som gör att de medverkande industriföretagen i sin tur kan ta steg mot färdiga produkter. Andra mål är att plasterna ska bli återvinningsbara samt få efterfrågade egenskaper.
2021 – 2023
Intresset för 3D-printing växer både hos företag och privatpersoner. Det vanligaste materialet är olika typer av plast. I dagsläget finns det inget retursystem för det spill som uppkommer, trots att plasten går att återvinna till nytt filament med positiv miljönytta. I projektet Cirkumat har det det övergripande målet varit att öka återvinningen av filamentspill i Sverige.
2017 – 2018
Ett forskningssamarbete mellan Luleå tekniska universitet och företaget RGS 90 ska ge nya behandlingsmetoder för tre vanliga men problematiska typer av avfall.
2015 – 2019
Projektets mål är cirkulär användning av plast i bilar genom återanvändning och återvinning.
2023 – 2025
Spånbildning är en oundviklig del av skärande bearbetning. Under det tidigare forskningsprojektet ”Lead-Free Brass” (LFB) noterades en till synes mycket ineffektiv återvinningsprocess för erhållet mässingsskrot, inklusive spånor.
2016 – 2019
Industrin använder idag ofta energi- och tidskrävande autoklavprocesser för tillverkning av kompositer med höga kvalitetskrav till t.ex. flygindustrin.
2017 – 2018
Resilient och hållbar produktion för proaktiv produktionsutveckling av greenfield/brownfield.
2021 – 2024
Att lägga grunden för morgondagens nätverk av cirkulär ekonomi mikrofabriker som producerar produkter designade av svensk industri och tillverkade av lokal återvunnen plast.
2022 – 2023
Minskad spridning i gråjärns skärbarhet ger lägre kostnader samt en förutsägbar och hållbar process.
2020 – 2022
Syftet med detta projekt är att utveckla en sorteringsenhet som kan skilja mellan olika lamptyper och sortera dem baserat på typ.
2016 – 2018
SQID projektet syftar till att utveckla en industritvätt/tork som använder Qlean-vatten istället för traditionella kemikalier.
2016 – 2018
Projektet syftar till att förbättra insamlingssystemet för återvinning av ”pre-konsument” plastavfall.
2022 – 2023
REWIND-projektet kombinerar principerna för lean production och ekoeffektivitet i tre industridrivna piloter vid Stena Recycling, Volvo AB och IKEA GreenTech. Målsättningen är att bi-behålla det värde som finns i produkter och material genom att cirkulera/sluta flödet (återanvända, åter-producera, återvinna, etc.). Lärdomar från piloterna kommer att användas för att utveckla pedagogiska verktyg för ingenjörer och industriledare för att påskynda tillämpningen av bästa praxis för cirkularitet och hållbar produktion i industrin.
2019 – 2022
Projektets syfte var att ta fram en industriellt tillgänglig och livaktig testbädd i pilotskala för fysisk och virtuell verifiering av materialflexibel produktion.
2013 – 2016
Inom både byggverksamhet och möbeltillverkning används en stor mängd byggskivor. De är vanligtvis tillverkade av sågspån med ett formaldehydbaserat lim som bindemedel. De har dock en del problem, bland annat att spån drar åt sig fukt och att formaldehyd både är allergent och potentiellt cancerframkallande. Projektet LigniGC syftar till att ta fram ett bättre alternativ.
2021 – 2023
En ny miljövänlig process för tillverkning av grafen baserad på processutrustning använd inom massaindustrin
2021 – 2021
Urininkontinens är ett vanligt problem som drabbar allt från unga kvinnor som nyligen har fött barn till män som har genomgått en prostataoperation. Bland personer över 70 år lider nästan hälften av alla, både kvinnor och män, av ofrivilligt urinläckage.
2021 – 2023
Minska miljöpåverkan från gjuterier genom att minska mängden sandavfall med hjälp av maskininlärning.
2023 – 2024
Under mer än hundra år har smörjmedel till olika typer av maskiner i huvudsak tillverkats av fossil olja. Funktionen har med tiden blivit allt bättre men de har även nackdelar; de påverkar både miljön, människors hälsa och klimatet negativt. Projektet kommer därför att arbeta för att förbättra de praktiska tillämpningarna, bland annat genom att kombinera labbtester med fälttester.
2021 – 2023
