Kunskapsförmedlingen Evelina Styhre
Urininkontinens är ett vanligt problem som drabbar allt från unga kvinnor som nyligen har fött barn till män som har genomgått en prostataoperation. Bland personer över 70 år lider nästan hälften av alla, både kvinnor och män, av ofrivilligt urinläckage.
För att lindra problemet, som kan vara socialt stigmatiserande, används olika typer av skydd. Dessa är oftast av engångstyp eftersom de återanvändningsbara varianter som finns idag inte har samma funktion eller bekvämlighet.
Ur ett miljöperspektiv är det dock angeläget att kunna ställa om konsumtionen av engångsprodukter till mer cirkulära lösningar, något som även hälso- och sjukvården efterfrågar.
En utmaning är att få användare, som ofta skäms över sina problem, att vilja använda tvättbara skydd. Förklaringar till det är att det är både enklare och mer diskret att använda något som kan kastas efter användning, och att de tvättbara alternativ som finns idag inte klarar av att ta upp och behålla vätska lika bra som engångsskydd som innehåller effektiva superabsorbenter.
För att kunna utveckla väl fungerande återanvändningsbara inkontinensskydd kommer projektet ReusableUP att utforska vätskespridning i textila material. En fråga som ska besvaras är hur man bäst uppnår en optimal vätskehantering i kompositer med flera textillager genom att kombinera olika fibrer, garner och textilstrukturer. En annan blir att undersöka vilka parametrar som optimerar genomsläpplighet, spridning och absorption av vätska i och mellan olika skikt.
Det handlar helt enkelt om att få till ett skydd där vätska snabbt sugs upp i de översta lagren som sedan fördelas och absorberas i de underliggande utan att tränga upp till ytan igen. Det gäller även att hantera den motsättning som finns mellan bra funktion och tvättbarhet. Inte minst eftersom de egenskaper som gör ett skydd effektivt inte ska försvinna när materialet tvättas.
Projektets slutmål är att ta fram en prototyp av ett återanvändbart skydd anpassat för lätt- till medel urininkontinens för att kunna göra användartester.
Detta projekt drivs i samarbete med Högskolan i Borås, Facilette och Sanicare AB.
Minskad spridning i gråjärns skärbarhet ger lägre kostnader samt en förutsägbar och hållbar process.
2020 – 2022
REWIND-projektet kombinerar principerna för lean production och ekoeffektivitet i tre industridrivna piloter vid Stena Recycling, Volvo AB och IKEA GreenTech. Målsättningen är att bi-behålla det värde som finns i produkter och material genom att cirkulera/sluta flödet (återanvända, åter-producera, återvinna, etc.). Lärdomar från piloterna kommer att användas för att utveckla pedagogiska verktyg för ingenjörer och industriledare för att påskynda tillämpningen av bästa praxis för cirkularitet och hållbar produktion i industrin.
2019 – 2022
Spånbildning är en oundviklig del av skärande bearbetning. Under det tidigare forskningsprojektet ”Lead-Free Brass” (LFB) noterades en till synes mycket ineffektiv återvinningsprocess för erhållet mässingsskrot, inklusive spånor.
2016 – 2019
Under mer än hundra år har smörjmedel till olika typer av maskiner i huvudsak tillverkats av fossil olja. Funktionen har med tiden blivit allt bättre men de har även nackdelar; de påverkar både miljön, människors hälsa och klimatet negativt. Projektet kommer därför att arbeta för att förbättra de praktiska tillämpningarna, bland annat genom att kombinera labbtester med fälttester.
2021 – 2023
Projektet syftar till att förbättra insamlingssystemet för återvinning av ”pre-konsument” plastavfall.
2022 – 2023
En ny miljövänlig process för tillverkning av grafen baserad på processutrustning använd inom massaindustrin
2021 – 2021
Industrin använder idag ofta energi- och tidskrävande autoklavprocesser för tillverkning av kompositer med höga kvalitetskrav till t.ex. flygindustrin.
2017 – 2018
Projektets syfte var att ta fram en industriellt tillgänglig och livaktig testbädd i pilotskala för fysisk och virtuell verifiering av materialflexibel produktion.
2013 – 2016
Syftet med detta projekt är att utveckla en sorteringsenhet som kan skilja mellan olika lamptyper och sortera dem baserat på typ.
2016 – 2018
Minska miljöpåverkan från gjuterier genom att minska mängden sandavfall med hjälp av maskininlärning.
2023 – 2024
Inom både byggverksamhet och möbeltillverkning används en stor mängd byggskivor. De är vanligtvis tillverkade av sågspån med ett formaldehydbaserat lim som bindemedel. De har dock en del problem, bland annat att spån drar åt sig fukt och att formaldehyd både är allergent och potentiellt cancerframkallande. Projektet LigniGC syftar till att ta fram ett bättre alternativ.
2021 – 2023
Ett forskningssamarbete mellan Luleå tekniska universitet och företaget RGS 90 ska ge nya behandlingsmetoder för tre vanliga men problematiska typer av avfall.
2015 – 2019
Att lägga grunden för morgondagens nätverk av cirkulär ekonomi mikrofabriker som producerar produkter designade av svensk industri och tillverkade av lokal återvunnen plast.
2022 – 2023
SQID projektet syftar till att utveckla en industritvätt/tork som använder Qlean-vatten istället för traditionella kemikalier.
2016 – 2018
Intresset för 3D-printing växer både hos företag och privatpersoner. Det vanligaste materialet är olika typer av plast. I dagsläget finns det inget retursystem för det spill som uppkommer, trots att plasten går att återvinna till nytt filament med positiv miljönytta. I projektet Cirkumat har det det övergripande målet varit att öka återvinningen av filamentspill i Sverige.
2017 – 2018
Cyclicor, som har sitt ursprung på Lunds universitet, har i ett tidigare projekt inom Mistra Innovation framgångsrikt utvecklat en metod för att producera plasterna polykarbonat (PC) och polyuretan (PU) utan giftiga tillsatser. Ett mål för projektet Polyfree 2.0 är att öka produktionen av de nya plasterna från labbskala till mängder som gör att de medverkande industriföretagen i sin tur kan ta steg mot färdiga produkter. Andra mål är att plasterna ska bli återvinningsbara samt få efterfrågade egenskaper.
2021 – 2023
Projektets mål är cirkulär användning av plast i bilar genom återanvändning och återvinning.
2023 – 2025
Indium är en silvrig metall som är mycket mjuk och formbar. Tillsammans med tenn kan metallen användas för att skapa indium-tennoxid med egenskaper som gör den till en av de viktigare komponenterna inom elektronikindustrin. Målet för projektet är därför att bygga en återvinningsenhet i en kontinuerlig produktion utan avfall.
2021 – 2023
Prediktering av försträckning och brott för komplexa lastfall inom plåtformning
2020 – 2023
Resilient och hållbar produktion för proaktiv produktionsutveckling av greenfield/brownfield.
2021 – 2024
