Kunskapsförmedlingen Sammanfogning av svåra materialkombinationer (JODIMACO)
Svårigheter vid sammanfogning är ofta en begränsande faktor för fordonsindustrin och viktreducering av produkt.
2020 – 2023
Projekttid: 2023 – 2025
Budget: 6 475 400 kr
Projektets mål är cirkulär användning av plast i bilar genom återanvändning och återvinning.
Plasten i uttjänta bilar går nästan uteslutande till förbränning med energiutvinning i Sverige. Det orsakar stora materialförluster och utsläpp av växthusgaser. Ett förslag till ny ELV förordning kom i juli 2023 med krav på 25 % återvunnen PCR (Post-consumer recycled) plast i bilar och att 30 % av all plast i bilar ska återvinns från 2030. Projektet adresserar återanvändning och återvinning av plastkomponenter och plastmaterial från uttjänta bilar genom demontering, värdering av komponenter och material. En klassning utförs av plastkomponenter för återanvändning och återvinning baserat på demonterbarhet och värdet på komponenten och material. Det ingår också att ta fram förslag till omkonstruktion av sammansatta komponenter så att dessa lättare ska kunna demonteras, återanvändas och återvinnas resurseffektivt utan större nedgradering. ELV förordningens effekter på bilindustrin och återvinningsindustrin i Sverige kommer analyseras. Kostnader och möjliga intäkter i återvinningssystemet kartläggs och en affärsmodell föreslås. I projektet samarbetar nyckelaktörer i hela värdekedjan för att gemensamt bidrar till nödvändig omställning för att kunna uppfylla kommande lagkrav. Fordonstillverkare, demonterare, återvinnare med flera kommer påverkas av den nya förordningen.
Vinnovas diarienummer: 2023-02626
Svårigheter vid sammanfogning är ofta en begränsande faktor för fordonsindustrin och viktreducering av produkt.
2020 – 2023
Under mer än hundra år har smörjmedel till olika typer av maskiner i huvudsak tillverkats av fossil olja. Funktionen har med tiden blivit allt bättre men de har även nackdelar; de påverkar både miljön, människors hälsa och klimatet negativt. Projektet kommer därför att arbeta för att förbättra de praktiska tillämpningarna, bland annat genom att kombinera labbtester med fälttester.
2021 – 2023
Syftet med detta projekt är att utveckla en sorteringsenhet som kan skilja mellan olika lamptyper och sortera dem baserat på typ.
2016 – 2018
Minskad spridning i gråjärns skärbarhet ger lägre kostnader samt en förutsägbar och hållbar process.
2020 – 2022
Ett forskningssamarbete mellan Luleå tekniska universitet och företaget RGS 90 ska ge nya behandlingsmetoder för tre vanliga men problematiska typer av avfall.
2015 – 2019
Cyclicor, som har sitt ursprung på Lunds universitet, har i ett tidigare projekt inom Mistra Innovation framgångsrikt utvecklat en metod för att producera plasterna polykarbonat (PC) och polyuretan (PU) utan giftiga tillsatser. Ett mål för projektet Polyfree 2.0 är att öka produktionen av de nya plasterna från labbskala till mängder som gör att de medverkande industriföretagen i sin tur kan ta steg mot färdiga produkter. Andra mål är att plasterna ska bli återvinningsbara samt få efterfrågade egenskaper.
2021 – 2023
Robusta skruvförband för elektriska fordon
2019 – 2022
Plast blir allt mer omdiskuterat, inte sällan utifrån ett negativt perspektiv. Ofta med rätta men inte bara, plast är ett viktigt material med unika och efterfrågade egenskaper.
2020 – 2021
Att lägga grunden för morgondagens nätverk av cirkulär ekonomi mikrofabriker som producerar produkter designade av svensk industri och tillverkade av lokal återvunnen plast.
2022 – 2023
Minska miljöpåverkan från gjuterier genom att minska mängden sandavfall med hjälp av maskininlärning.
2023 – 2024
REWIND-projektet kombinerar principerna för lean production och ekoeffektivitet i tre industridrivna piloter vid Stena Recycling, Volvo AB och IKEA GreenTech. Målsättningen är att bi-behålla det värde som finns i produkter och material genom att cirkulera/sluta flödet (återanvända, åter-producera, återvinna, etc.). Lärdomar från piloterna kommer att användas för att utveckla pedagogiska verktyg för ingenjörer och industriledare för att påskynda tillämpningen av bästa praxis för cirkularitet och hållbar produktion i industrin.
2019 – 2022
Industrin använder idag ofta energi- och tidskrävande autoklavprocesser för tillverkning av kompositer med höga kvalitetskrav till t.ex. flygindustrin.
2017 – 2018
Indium är en silvrig metall som är mycket mjuk och formbar. Tillsammans med tenn kan metallen användas för att skapa indium-tennoxid med egenskaper som gör den till en av de viktigare komponenterna inom elektronikindustrin. Målet för projektet är därför att bygga en återvinningsenhet i en kontinuerlig produktion utan avfall.
2021 – 2023
Intresset för 3D-printing växer både hos företag och privatpersoner. Det vanligaste materialet är olika typer av plast. I dagsläget finns det inget retursystem för det spill som uppkommer, trots att plasten går att återvinna till nytt filament med positiv miljönytta. I projektet Cirkumat har det det övergripande målet varit att öka återvinningen av filamentspill i Sverige.
2017 – 2018
Urininkontinens är ett vanligt problem som drabbar allt från unga kvinnor som nyligen har fött barn till män som har genomgått en prostataoperation. Bland personer över 70 år lider nästan hälften av alla, både kvinnor och män, av ofrivilligt urinläckage.
2021 – 2023
Spånbildning är en oundviklig del av skärande bearbetning. Under det tidigare forskningsprojektet ”Lead-Free Brass” (LFB) noterades en till synes mycket ineffektiv återvinningsprocess för erhållet mässingsskrot, inklusive spånor.
2016 – 2019
Inom både byggverksamhet och möbeltillverkning används en stor mängd byggskivor. De är vanligtvis tillverkade av sågspån med ett formaldehydbaserat lim som bindemedel. De har dock en del problem, bland annat att spån drar åt sig fukt och att formaldehyd både är allergent och potentiellt cancerframkallande. Projektet LigniGC syftar till att ta fram ett bättre alternativ.
2021 – 2023
Projektet syftar till att förbättra insamlingssystemet för återvinning av ”pre-konsument” plastavfall.
2022 – 2023