3D-SILVER – Beslutsstöd utifrån layoutvisualisering och ergonomisimulering

3D-SILVER – Beslutsstöd utifrån layoutvisualisering och ergonomisimulering

Projekttid: 2015 – 2017

Budget: 9 miljoner kr varav från VINNOVAs strategiska innovationsprogram Produktion2030

3D-SILVER förser beslutsfattare inom producerande industrier med bättre virtuella verktyg för layoutplanering, ergonomiutvärdering och arbetsplatsutformning. Genom att kombinera ergonomisimuleringsprogram med punktmolnsteknik skapas arbetsplatser som är både effektiva och ergonomiska. Projektet 3D-Silver skall ge effektivare fabriker i framtiden, med montörernas arbetssituation i fokus. Forskare i detta projekt har tidigare skapat ett simuleringsprogram som kopplar samman ergonomi med avancerad matematisk modellering för att analysera och skapa en bättre arbetsmiljö. Med hjälp av detta kan man i förväg planera t.ex. montörers arbetsställningar för att hitta en effektiv monteringslösning som samtidigt är skonsam. Det visar vilken belastning olika monteringsrörelser innebär och föreslår också den bästa lösningen. I projektet 3D-Silver ska detta simuleringsprogram kopplas ihop med en verklig fabriksmiljö med hjälp av s.k. punktmolnsteknik. Med den tekniken går det att scanna av en fabrik och skapa en realistisk kopia av den i 3D-miljö i datorn. Då får man en nutidsbild som stämmer överens med verkligheten, till skillnad från ursprungliga CAD-ritningar.

 

Med 3D-SILVER som virtuellt verktyg ska man kunna göra smarta fabrikslayouter där ergonomiutvärderingar redan har gjorts. Därigenom skapas arbetsplatser som både är effektiva och bra för de människor som jobbar där. Eftersom en korrekt kopia av fabriken i 3D kan kombineras med både en ny CAD-ritning och en korrekt kopia av en människa som kan röra sig i 3D blir testerna mycket verklighetstrogna. Dessa individuella tekniklösningar finns kommersiellt redan idag, men inte kombinationen. Målet för projektet är att utveckla ny funktionalitet och integrera lösningarna så att industrin kan nyttja tekniken bättre.
Stora aktörer inom mjukvarubranschen konstruerar just nu om sina grafikmotorer för att kunna hantera de stora mängder data som punktmoln genererar, och detta är en växande bransch i framtiden. 3D-SILVER ämnar ta en ledande roll inom utvecklingen av lösningar som integrerar punktmoln med tekniklösningar för layoutplanering, ergonomianalys och arbetsplatsutformning.

Dela

Liknande projekt

Kommunikation, organisation och kompetens för framtidens arbetsplats – MEET

Globalt konkurrenskraftig produktion skapas normalt genom samarbete mellan avancerad teknik och avancerade användare av denna teknik. Sverige har stora konkurrensfördelar genom vår välutbildade och ofta beslutsmässiga produktionspersonal, men även i tillgången till avancerad produktionsteknik. ´Meeting the Future´ (MEET) syftar till att utnyttja potentialen hos kunskapsarbetare i svensk produktion och därmed höja förmågan hos framtida produktionssystem. Rollen för människor som avgörande resurs i produktionen betonas i det svenska strategiska forsknings- och innovationsprogrammet (SIO Produktion), speciellt inom området ´Kunskapsarbete i produktionssystemet´. Fyra utmaningar för MEET-projektet är: komplexitet i produktionen, begränsningar i dagens informationsteknik, kompetensproblematik i framtida produktionsorganisationer, samt framtida konsekvenser av befolkningsutvecklingen (demografin) i Sverige och Europa. MEET-projektet skall visa hur teknisk och organisatorisk innovation kan skapa konkurrenskraftig pr

2013 – 2016

Den tekniska innovationsfabriken

Komplexiteten i produktframtagning har förändrats på grund av krav på en miljömässig, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Detta har lett till en ökad efterfrågan på innovationer inom ekodesign, material och processtekniker. Eftersom de flesta innovationer uppstår genom en lärandeprocess där olika aktörer deltar, kräver detta plattformar och verktyg för kollaborativ innovation över gränserna mellan discipliner. Innovationer uppmuntras också av en snabb, virtuell utvärdering av alternativ. Genom effektiv modellering och simulering kan utvecklingstider minskas betydligt och resurser (tid, energi och material) optimeras. Målet är att etablera en fabrik för produktion av kunskap - en teknisk innovationsfabrik (EIFactory) där industri och akademi kan skapa och samarbeta med stöd av modellering, simulering och visualisering under innovationsprocessen. Denna EIFactory har tre ingredienser: 1) en IT-miljö som stöder integration, kommunikation och kontroll av använd information, 2) en modellbaserad innovationsme

2013 – 2017

Optimerad produktionsprocess för additiv tillverkning

Projektet syftar till att möta utmaningarna kring industrialiseringen av additiv tillverkning (AM, 3D-printing) i metall för svensk tillverkningsindustri, för att öka dess konkurrenskraft på en internationell marknad med fokus på korta ledtider, flexibel produktion och anpassning. Projektkosortiet är välbalanserad mellan akademi-, institut- och industripartners, och utmaningarna är väl förankrade hos alla aktörer.  Trots många frågetecken för om AM kommer utvecklas till ´den 3:e industriella revolutionen´, så har den från prototyptillverkning. visat sig vara mycket konkurrenskraftig i förhållande till traditionella tillverkningstekniker, så som gjutning. Flera initiativ har lanserats i andra länder för att främja additiv tillverkning, där erfarenheten visat att utökad kunskap är nyckeln till att maximera teknikens potential.  Stora kunskapsluckor kring kunskapen för ´AM för produktion´ har redan identifierats. Projektet behandlar kunskapsprocedurer för så kallad ´Design för additiv tillverkning´, och utveckli

2014 – 2017

Innovative Production Education in Co-operation ett instrument i Produktion2030

Instrumentet Utbildning kommer att skapa en nationell forskarskola inom produktion där nya och befintliga kurser inordnas till Produktion 2030 programmets styrkeområden. Utbildningarna är tillgängliga för doktorander, industridoktorander och medarbetare på företag. Även kurser på Masternivå omfattas. En bred sammansatt utvecklings/referensgrupp kommer att bildas med representanter från Produktionsakademiens alla lärosäten samt från Instituten och Industrin. Hösten 2014 startar 3 nya kurser på forskarutbildningsnivå och ytterligare 10-20 kurser initieras, utvecklas och startar 2015-16. Expertgrupperna inom SIO Produktion initierar nya kurser som fångar upp kompetensgap och -behov.  Direkta effekter (2-5 år) Minst 150 deltagare har genomgått någon av forskarkurserna, varav minst 30% kommer från industrin. 10 nya kurser utvecklas och genomförs årligen.

2014 – 2018

DYNAMITE – Dynamisk människa-automation interaktion

För att Sverige ska upprätthålla den globala konkurrensen år 2030, finns det en omedelbar nödvändighet för människor och automationssystem att samarbeta på ett nära och smidigt sätt, som syftar till att förenkla mänskliga arbetsuppgifter och förbättra systemets effektivitet och produktivitet . Företagen måste få fördjupad kunskap om nya produktionslösningar och vara villiga att utvärdera dem med hänvisning till sin egen produktion i dag, för att på så sätt skapa ett långsiktigt hållbart produktionssystem. DYNAMITE syftar till att öka samarbetet mellan människor och automationssystem, med hjälp av smarta och innovativa lösningar för både fysisk och kognitiv automation. Målet kommer att uppfyllas genom att använda och implementera dynamiskt tänkande i nuvarande produktionssystem; både för planering uppgift- och resursfördelning utan även när interaktion mellan människor och automation (både kognitiva och fysiska) påträffas. Flexibel mänskligt orienterade automation , arbetsplats personifiering, människa - robot

2014 – 2017

RobIn – Robust in-process joint finding

Projektet syftar till att bidra till målet flexibla tillverkningsprocesser genom innovativa system för lasersvetsning. Grunden till framgång är via uppbyggnad av ett starkt nätverk av forskningsorganisationer med komplementerande erfarenhet, utrustningsleverantör och krävande industriella applikationer av betydelse för svensk konkurrenskraft. Partnerna har identifierat ett av det viktigaste problemområdet som projektet avser att fokusera på: utmaningen att hitta själva fogen även när fogen knappt är synlig för blotta ögat. Existerande lösningar för fogföljningssystem är inte tillräckligt robusta för de krävande applikationer som projektet kommer att fokusrea kring. Ytterligar en utmaning är det begränsade utrymmet kring fogen för sensorutrustning. Dessa utmaningar förväntas kunna lösas genom gemensamt arbete mellan forskare inom laserteknologi på LTU, svets automationslösningar på HV och industriella svetslösningar från Swerea KIMAB. Laser utrustningsleverantören Permanova har lång erfarenhet av samarbete med

2014 – 2016

Expertgrupper i Produktion2030

Målsättningarna för Produktion2030 är att Sverige ska vara världsledande på långsiktigt hållbar produktion och att tillverkande företag ska investera i produktion i Sverige. För att uppnå detta behövs en långsiktig tillväxt av forskare och specialisterinomindustri och akademi/institut. För att mobilisera ettstort antal personerinomindustri, akademi och institut har Produktion2030 skapat en Expertgrupp för varje styrkeomrpde - med ansvar för att fördjupa styrkeområdet, göra gapanalyser, framtidsscenarier och ta fram roadmaps. Inom expertgrupperna samlas 30-80 personer från företag, samhälle och forskning. Varje Expertgrupp leds av två personer från akademien. Expertgrupperna fokuserar under 2014 på framtidsscenarier, nulägesanalys och gapanalys inom respektive styrkeområde, vilket kommer utgöra underlag till utlysningari programmet. Under 2015 kommer Expertgrupperna arbeta med nästa version av agendan för produktion i Sverige. Förväntan är också att Expertgrupperna ska söka forskningsmedel från andra nationella och europeiska forskningsprogram. För att initiera arbetet i Expertgrupperna och ta fram en stabil process för arbetet med framtidsscenarier och roadmaps tar Produktion2030 hjälp av företagetKairos Future, välkända försina processerförframtidsanalys och scenarioplanering.

2014 – 2017

Prediktering av gnissel & gnek för robust produkt och produktion

Inom fordonsindustrin är det oerhört viktigt att produkterna uppfyller de kvalitetskrav som ställs samtidigt som stora ansträngningar görs för att minska antalet fysiska provserier och korta tidplaner. Att prediktera och undvika förekomsten av oönskade missljud, så kallad gnissel och skrammel är ett multidisciplinärt simuleringsområde. Simulering av GS sker i tidsdomänet med transient modalanalys (FE) där relative rörelse mellan komponenter beräknas baserat på specifik excitationslast. För att kunna bedöma förekomst av GS på grund av den relativa rörelsen måste fysiska stick-slip tester (friktionskaraktäristik) på materialpar göras för komponenter med kontakt och geometrisk variation måste beaktas för komponenter med ett initialt spel. Utöver analys av friktion och variation måste även yttre förändringar i temperatur, fuktighet och nedsmutsning beaktas vid predikering. Detta projekt syftar till att utveckla simuleringsmetoder med så hög konfidens att fysisk verifiering kan ersättas av virtuell verifiering. Projektet är uppdelat i tre stycken arbetspaket. Likriktning av utvärderingsriktningar utvecklas i WP1. Ett last fall för GS simuleringar utvecklas i WP2. Förbättringar av simuleringsparametrar och bedömningskriterier utvecklas i WP3. Fyra industrifall kommer att genomföras under projektet. Erfarenhet från fordonsindustrin inom detta område fisar tydligt att lågpresterande produkter skapar problem i prodiktionen eftersom införanded av nödlösningar i form av anti-gnektejp och ytbehandlingar adderas till en redan tidskritisk monteringslinje. Inom detta område skapar små relativa rörelser bästa förutsättningarna för en robust produkt och därmed en robust produktion.

2015 – 2017

SIVPRO – Optisk kontroll av form i produktion

Syftet med detta projekt är att installera och utvärdera ett system för automatisk kontroll av geometriutfall hos ett statistiskt relevant antal produkter tillverkade vid en produktionslina på VCC i Olofström. Systemet ska klara av att utvärdera isolerade produkter vilka är godtyckligt placerade och orienterade på ett transportband som rör sig med en hastighet av upp till 1 m/s utan att störa produktionslinan. Projektet grundar sig delvis på teknologier utvecklade inom tidigare forskningsprojekt. Huvudsyftet med detta projekt är att optimera och undersöka hur de olika delarna samverkar och att färdigställa ett färdigt system. Detta projekt är ett samarbete mellan tre olika akademiska organisationer och fem företag vilka representerar olika kompetensområden av relevans för teknologin. Projektet kommer att ledas från Luleå tekniska universitet med VCC som huvudsaklig industriell partner. Projektet är tänkt att fortgå under två år och avslutas med en öppen workshop där systemet demonstreras.

2014 – 2017

Storskalig produktion av produkter av mixade material

Användningen av nya lättviktsmaterial ökar stort. Projektet syftar till effektiv hantering av nya lättviktsmaterial i storskalig produktion och fokuserar på fordonsbranschen. Inom projektet studeras hur hela produktionssystemet påverkas när produkter till större eller mindre del börjar tillverkas i nya material. När produkter börjar tillverkas, helt eller delvis, av nya material förändras produktionssystemet. I projektet ”Storskalig tillverkning av produkter i flera material” kommer dessa förändringar att analyseras på detaljerad nivå, för att kunna förutsäga hur företagen ska kunna agera vid dessa förändringar, något som kan vara avgörande för företagets framtida konkurrenskraft. Det är viktigt att ompröva tillverkningssystemet och fabrikslayouten när sådana drastiska förändringar görs i produkterna så att fördelarna i produktdesign kan kombineras med förändringar i produktionen som gör den mer effektiv. Detta kan göras genom att testa flera nya layouter för en ny produktionsmiljö.

2013 – 2016

Storskalig produktion av produkter av mixade material

Produktionsinnovation

Produktionsinnovation är ett område med hög industriell och akademisk potential. Innovationskoncept och definitioner av innovation har tidigare ofta varit koncentrerade på produktutvecklingen. Detta projekt skall i stället koncentreras på produktionsutvecklingen och den kontinuerliga utvecklingen av produktionsprocesserna för att öka insikten om innovationskraften i hela produktframtagningskedjan. Produktionsinnovation är ett strategiskt projekt som skall stödja det strategiska innovationsprogrammet Produktion2030. Programmet skall i sin tur långsiktigt stärka och utveckla Sverige som produktionsnation. De långsiktiga effekterna av projektet är ökad konkurrenskraft för svensk tillverkningsindustri samt ett överbryggande av gapet mellan produktions- och produktinnovation. Projektet skall genom exempel i svensk industri visa hur central produktionsinnovation är för våra företag. Direkta förväntade effekter är underlag till beslutsfattare för att möjliggöra och skärpa svensk produktionsinnovation, samt ett användbart ramverk för studenter, forskare, industrin och samhället. Det gäller inte minst för att locka ungdomar till industri- och teknikutbildning och de framtida jobb som kommer att kräva våra bästa talanger. För industrin kommer projektet att bidra till att öka medvetenheten om vikten av innovationer i produktion, och genom kommunikation med och mellan industriparter, kommer förhoppningsvis stoltheten hos medarbetare och ledning i tillverkande företag att öka.

2014 – 2017

Tekniköverföring till SMF

Många, växande högteknologiska småföretag är en framgångsfaktor för Sverige identifierad i Strategisk innovationsagenda för svensk produktion - MADE IN SWEDEN 2030. Dessa företag kombinerar flexibilitet med teknikintensitet och är vana att arbeta nära både kunder och andra företag med att utveckla nya produkter och produktionssystem. En stor utmaning för små och medelstora industriföretag är att ständigt hålla sig uppdaterad gällande de möjligheter som forskning och utveckling skapar. Avsaknad av nätverk med forskning och innovation som naturligt kopplar små- och medelstora företag med forskare gör att man ofta inte är medveten om möjligheter. Dessa företag måste ha en definierad roll inom innovationssystemet för produktion, kopplad inte bara till stora företag utan även institut och akademi. Aktiviteten ´Tekniköverföring till SME´ avser att underlätta överföring av resultat från forsknings- och innovationsprojekt till SME, och därigenom på ett naturligt sätt skapa många kontaktytor mellan företag, institut och akademi. Alla forskare som är aktiva inom SIP Produktion 2030 kommer kunna arbeta med SME inom ramen för aktiviteten. ´Tekniköverföring till SME´ vänder sig till främst till små och medelstora företag. Aktiviteten kompletterar satsningar som t ex Vinnovas program Forska och Väx, genom att på tidigt stadium skapa många kopplingar mellan företag och forskare. Huvudfokus för instrumentet är att skapa delleveranser från Forsknings- och Innovationsprojekten inom Produktion 2030, där delleveranserna är riktade till SME. Som metod för överföringen kommer instrumentet att samarbeta med befintliga arenor och forum för SME.

2014 – 2017

Virtuella demonstratorer för parallell produkt- och produktionsystemutveckling

Snabbare produktförnyelse i kombination med högre prestandakrav på produkter gör att produktionssystemet och de ingående tillverkningsprocesserna behöver hantera fler material, antingen i en och samma produkt eller i olika produkter som tillverkas parallellt eller seriellt. Ökade krav på produkters prestanda innebär ofta ett byte till material med bättre prestanda, vilket samtidigt kan medföra svårare bearbetning. Avgörande för framtida konkurrenskraft blir att göra strategiska val av tillverkningsprocesser som möter kraven på flexibilitet gällande material och seriestorlek. Industriella utmaningar är: att utveckla strategier som ger en helhetsbild av konsekvenser vid val av processteg och material för dagens produktion samt utvecklingsmöjligheter att snabbt kunna modellera och verifiera nya produkters produktionsflöden tillverkningsprocesser och material att utveckla enskilda komponenttillverkningssteg mot en större materialflexibilitet Genom att skapa en industriellt tillgänglig fysisk och virtuell testbädd

2013 – 2017

Search Next Previous Deselect Project manager URL Document Partner Calendar Place Close Menu Expand User Log out Profile