Kunskapsförmedlingen Jan-Eric Ståhl
Professor
Projekttid: 2020 – 2022
Budget: 11 000 000 kr
Minskad spridning i gråjärns skärbarhet ger lägre kostnader samt en förutsägbar och hållbar process.
Projektet syftar till att minska effekterna och spridningen i gråjärns skärbarhetsuppträdande och har målet att uppnå en förutsägbar och hållbar tillverkningsprocess. Arbetet bygger i stora delar på resultat från pågående projekt som snart avslutas. Genom föreliggande projekt förväntar sig projektgruppen att vidareutveckla, anpassa och komplettera nuvarande kunskaper och erfarenheter som möjliggör en industriell implementering av resultaten. Resultaten skall ge en förutsägbar och hållbar tillverkning av gråjärnskomponenter med inklusive ämneskontroll och produktionsuppföljning. Lägre tillverkningskostnader skall erhållas genom reducerade stillestånd, kassationer och taktförluster i kombination med lägre verktygskostnader genom optimerade skärdata och verktyg. Vidare skall striktare krav kunna tillämpas avseende åldring av ämnen och andelen spårämnen inklusive föroreningar. Resultaten kommer även att kunna ligga till grund för kravspecifikationer på gjutna ämnen, maskin- och verktygsinköp. Kunskaper från projektet skall även kunna till appliceras på andra gjutjärnstyper och till del på andra metallegeringar. Resultaten kommer primärt kunna användas av den industri som köper in och bearbetar järnbaserat gjutgods samt industri som utvecklar och säljer skärverktyg samt utgöra underlag till digitala stöd för teknologiberedning.
Vinnova dnr: 2019-03118
Spånbildning är en oundviklig del av skärande bearbetning. Under det tidigare forskningsprojektet ”Lead-Free Brass” (LFB) noterades en till synes mycket ineffektiv återvinningsprocess för erhållet mässingsskrot, inklusive spånor.
2016 – 2019
Urininkontinens är ett vanligt problem som drabbar allt från unga kvinnor som nyligen har fött barn till män som har genomgått en prostataoperation. Bland personer över 70 år lider nästan hälften av alla, både kvinnor och män, av ofrivilligt urinläckage.
2021 – 2023
Ett forskningssamarbete mellan Luleå tekniska universitet och företaget RGS 90 ska ge nya behandlingsmetoder för tre vanliga men problematiska typer av avfall.
2015 – 2019
Utveckling av en plattform för simulering av verktygsförslitning vid bearbetning av låglegerade stål
2021 – 2024
Att lägga grunden för morgondagens nätverk av cirkulär ekonomi mikrofabriker som producerar produkter designade av svensk industri och tillverkade av lokal återvunnen plast.
2022 – 2023
Projekt för att ta fram nya metoder att tillverka VVS-material utan bly.
2014 – 2018
Att implementera tunnfilmsförbehandlingar som alternativ till ZnPh för en mer miljöneutral och kostnadseffektiv produktion
2019 – 2022
Syftet med detta projekt är att utveckla en sorteringsenhet som kan skilja mellan olika lamptyper och sortera dem baserat på typ.
2016 – 2018
Syftet med projektet är att utveckla och industriellt implementera system för miljömässigt hållbara olje- och vattenbaserade kyl- och smörjmedel med tillsatser av kol-nano additiv för ökad prestanda.
2016 – 2019
Industrin använder idag ofta energi- och tidskrävande autoklavprocesser för tillverkning av kompositer med höga kvalitetskrav till t.ex. flygindustrin.
2017 – 2018
Att förstå direkta och indirekta kostnads- och CO2-effekter av olika förpackningsprinciper för industriförpackningar i fordonsindustrin.
2018 – 2021
Indium är en silvrig metall som är mycket mjuk och formbar. Tillsammans med tenn kan metallen användas för att skapa indium-tennoxid med egenskaper som gör den till en av de viktigare komponenterna inom elektronikindustrin. Målet för projektet är därför att bygga en återvinningsenhet i en kontinuerlig produktion utan avfall.
2021 – 2023
Inom både byggverksamhet och möbeltillverkning används en stor mängd byggskivor. De är vanligtvis tillverkade av sågspån med ett formaldehydbaserat lim som bindemedel. De har dock en del problem, bland annat att spån drar åt sig fukt och att formaldehyd både är allergent och potentiellt cancerframkallande. Projektet LigniGC syftar till att ta fram ett bättre alternativ.
2021 – 2023
Projektet syftar till att förbättra insamlingssystemet för återvinning av ”pre-konsument” plastavfall.
2022 – 2023
Projektet kommer att undersöka en ny metod för att minska råmaterialsvinnet i tillverkningsindustrin.
2022 – 2023
Under mer än hundra år har smörjmedel till olika typer av maskiner i huvudsak tillverkats av fossil olja. Funktionen har med tiden blivit allt bättre men de har även nackdelar; de påverkar både miljön, människors hälsa och klimatet negativt. Projektet kommer därför att arbeta för att förbättra de praktiska tillämpningarna, bland annat genom att kombinera labbtester med fälttester.
2021 – 2023
En hållbar batterisektor i Sverige genom effektivt underhåll av framtidens batteriproduktion.
2022 – 2023
Cyclicor, som har sitt ursprung på Lunds universitet, har i ett tidigare projekt inom Mistra Innovation framgångsrikt utvecklat en metod för att producera plasterna polykarbonat (PC) och polyuretan (PU) utan giftiga tillsatser. Ett mål för projektet Polyfree 2.0 är att öka produktionen av de nya plasterna från labbskala till mängder som gör att de medverkande industriföretagen i sin tur kan ta steg mot färdiga produkter. Andra mål är att plasterna ska bli återvinningsbara samt få efterfrågade egenskaper.
2021 – 2023
Intresset för 3D-printing växer både hos företag och privatpersoner. Det vanligaste materialet är olika typer av plast. I dagsläget finns det inget retursystem för det spill som uppkommer, trots att plasten går att återvinna till nytt filament med positiv miljönytta. I projektet Cirkumat har det det övergripande målet varit att öka återvinningen av filamentspill i Sverige.
2017 – 2018
REWIND-projektet kombinerar principerna för lean production och ekoeffektivitet i tre industridrivna piloter vid Stena Recycling, Volvo AB och IKEA GreenTech. Målsättningen är att bi-behålla det värde som finns i produkter och material genom att cirkulera/sluta flödet (återanvända, åter-producera, återvinna, etc.). Lärdomar från piloterna kommer att användas för att utveckla pedagogiska verktyg för ingenjörer och industriledare för att påskynda tillämpningen av bästa praxis för cirkularitet och hållbar produktion i industrin.
2019 – 2022