DIGILOG – DIGITAL AND PHYSICAL TESTBED FOR LOGISTIC OPERATIONS IN THE PRODUCTION

Projekttid: 2017 – 2020

Budget: 21 906 004 kr

Syfte och mål

DigiLog bygger på tre existerande fysiska och digitala testbäddar som knyts samman för att skapa en modern framtidsinriktad produktionslogistik. Det ska stödja en stegvis övergång till digitaliserad och hållbar logistik, där företag och användare kan hitta rätt automatiseringsnivå och teknik för sina logistikproblem. Den digitala tvillingen öppnar för att experimentera med nya sätt att bearbeta, analysera och använda insamlad data (simuleringsmodell och fysisk testbädd) för förbättrad planering, optimering av löpande processer och för underhållsändamål.

Förväntade effekter och resultat

DigiLog möjliggör test och experiment med olika konfigurationer av komponenter (olika transportfordon exempelvis truck till AGV, nivå av manuell vs automatisk hantering), förbinder dessa med hjälp av IoT och tillåter undersökning av HMI och HRI-interaktion. Genom fysiska och virtuella miljöer hanteras insamlad data från manöverdon och sensorer i flera miljöer och därigenom identifieras möjliga förbättringar i informations- och materialflöde, organisationsnivåer samt hur digitaliseringsteknologi kan stödja människan vid logistikuppgifter.

Planerat upplägg och genomförande

DigiLog knyter samman tre testbäddar i Södertälje. Vi startar med en kravspecificering samt att definera de olika fysiska och virtuella komponenterna. Då projektet bygger på existerande testbäddar är det möjligt att parallellt testa olika komponenter och tekniker, men från månad 18 ska de vara fullständig integrerade. Parallellt med den här realiseringen genomförs olika forsknings- och utvecklingsaktiviteter på olika formar av HRI, HMI och MRI för att höja systemförståelsen och skapa riktlinjer för en modern framtida produktionslogistikmiljö.

Deltagande forskare

Dela

Liknande projekt

Produktionsänglar – ett innovativt koncept för industrialisering och uppskalning

Konceptet Produktionsänglar är nytt och unikt i Sverige, och har potential att göra verklig skillnad för många företags industrialisering av nya produkter. Det gäller framför allt SME och start-ups som har utvecklat en ny produkt och står i begrepp att realisera ritningen eller prototypen till fysiska produkter. Konceptet Produktionsänglar fungerar på liknande sätt som Affärsänglar. Det är inriktat mot den del i värdekedjan som ibland brukar kallas ”the death valley”. Konceptet ägs av KTH Södertälje i samarbete med Södertälje Science Park. Idéprojektet finansieras av Vinnovas Produktion2030.

2017 – 2018

Produktionsänglar – ett innovativt koncept för industrialisering och uppskalning

Kostnadsdriven grön kaizen

Genom produktionsnära miljöförbättringar bidrar idéprojektet ’Kostnadsdriven Grön Kaizen’ till ökad hållbarhet och konkurrenskraft i den extremt exporttunga läkemedelsproducerande industrin i Sverige. Med ett brett engagemang för miljöförbättringar hos alla medarbetare ökar resurseffektiviteten och hållbarheten samtidigt som kostnaderna minskar och attraktiviteten och varumärket för branschen stärks. Idéprojektet har genomförts av AstraZeneca och KTH. Idéprojektet finansieras av Vinnovas Produktion2030.

2017 – 2018

Kostnadsdriven grön kaizen

Skräddarsydda verktygsytor för robust och hållbar presshärdning

Verktygskostnader utgör en stor del av den totala ekonomiska investeringen i presshärdningsprocessen. Avsevärda fördelar i produktionsekonomi och miljöaspekter kan åstadkommas genom att förbättra formverktygens prestanda i varmformningsoperationer av exempelvis bilkomponenter. Huvudidén i detta projekt är att skapa skräddarsydda ytor på formverktyg gjorda av billigare verktygsstål som är enklare att bearbeta för presshärdning av ultrahöghållfast stål.

2015 – 2018

Skräddarsydda verktygsytor för robust och hållbar presshärdning

PADOK – Study Visit to India 2016

Med den globalisering som skett inom marknaden för tillverkade produkter, kombinerat med megatrender som klimatförändringar och demografiska förändringar, behövs mer kunskap kring hur produktion ser ut i andra regioner. PADOK Study Visit in India 2016 har gett en ökad kunskap inom hur produktion genomförs i Indien, vilka utmaningar tillverkande industri där ställs inför och hur svenska företag intresserade av att investera i produktionsanläggningar i Indien kan agera för att enklare etablera sig.

2016 – 2016