Hur accelererar vi industrins omställning samtidigt som vi stärker konkurrenskraft och resiliens?
Det var en av de centrala frågorna under Swedish Manufacturing Conference 2026, där aktörer från hela innovationssystemet möttes för att diskutera framtidens tillverkningsindustri.
Julia Mörtberg, Cummins Scania XPI Manufacturing, öppnade konferensen med att beskriva den verklighet vi verkar i idag – där osäkerhet är det nya normala. Hennes huvudbudskap var att vi måste omdefiniera konkurrenskraft till att omfatta resiliens. Framtidens vinnare kommer inte att vara de som presterar bäst under idealiska förhållanden, utan de som presterar tillförlitligt under verkliga. Det kräver en förändring – från att optimera för förutsägbarhet till att designa för osäkerhet, genom starkare samarbete mellan industri och akademi, samt forskning som omfamnar detta.
Elin Haapaniemi, Siemens, förstärkte detta budskap och visade hur nettonoll och cirkularitet redan omformar konkurrenslandskapet. Trots ofta blandade signaler i den offentliga debatten accelererar omställningen i industrin:
Elin lyfte också fram produktutveckling som en kritisk hävstång. Och viktigast av allt: tekniken finns redan. Det som behövs nu är att skala upp implementeringen, ompröva affärsmodeller och accelerera förändringen.
Björn Langbeck, Tillväxtverket, inledde dag två med en fråga som varje organisation bör ställa sig: Hur förbereder vi oss för det okända? Svensk tillverkningsindustri är en hörnsten i landets totalförsvar. Företag förväntas kunna ställa om produktionen snabbt under kris, upprätthålla verksamheten i minst tre månader vid störningar i leveranskedjan och bidra till att hålla den svenska ekonomin igång i tider av konflikt. Tillväxtverkets roll är att samordna försörjningsberedskap, identifiera sårbarheter och stödja företag och regioner när det behövs som mest.
”Beredskap är inte längre bara en affärsstrategi. Det är ett nationellt ansvar” sa Björn Langbeck.
Linda Fransson, Gnosjö Automatsvarvning, gav ett SME-perspektiv. Gnosjö kom ur pandemin 2020 starkare än tidigare genom att samla hållbarhet och resiliens under samma tak. Produkter byggda för att hålla, egenproducerad förnybar energi och fortsatt produktion för att bygga lager var djärva satsningar. Men Lindas viktigaste poäng handlade om personalen:
”Hållbarhet handlar om att bry sig. Vi investerar i arbetslivets viktigaste resurs – människorna. Framtiden tillhör dem som bygger företag med både mod och omtanke.”
Adam Hedström, Volvo Construction Equipment, berättade aom Volvos investering i en ny produktionsanläggning i Sverige. Volvo vill komma närmare kunder, minska geopolitisk exponering, förbättra kostnadskonkurrenskraften och korta ledtider. Han lyfte det konkurrensgap som finns mellan europeisk produktion och lågkostnadsländer utanför Europa, men betonade att produktionen i Sverige är både resilient och flexibel. Den svenska tillverkningsindustrin går bra.
Konferensens många parallella sessioner förstärkte dessa teman. Resilienta produktionssystem, netto-noll-tillverkning, missionsdriven forskning och logistik under osäkerhet. AI och autonoma system, fogningstekniker och ytbearbetning – allt bands samman av ett tema: resiliens byggs i skärningspunkten mellan teknik, hållbarhet och samarbete.
I klustret för production managements session delade medlemmarna konkreta exempel på digital transformation inom tillverkningsindustrin, hållbarhet och grön design vid investeringar i ny produktionsutrustning samt användning av AI i processberedning. Med både industriella tillämpningar och akademiska perspektiv representerade gav sessionen engagerade diskussioner om hur dessa lösningar kan skalas upp i praktiken, samt fortsatt forskning framåt.
Under Logistikklustrets session presenterade Shirin Nouhi, Swerim, projektet BAALSCRAP som undersäker batteritillverkning med fokus på svetsning av batterihöljen med återvunnen aluminium med olika andel magnesium och zink. Projektet visar att användning av återvunnet material kan skapa förbättrade produktegenskaper samtidigt som CO2 utsläppen minskar med cirka 50 %.
Johan Olofsson och Magnus Wiktorsson från KTH talade om design av battericellstillverkning. Tillverkning av battericeller växer men är utmanande, kräver höga investeringar och innefattar många olika steg, både kontinuerliga processteg och diskret tillverkning. Ett holistiskt synsätt på tillverkningssystemets utformning krävs där bland annat diskret händelsestyrd simulering kan underlätta i designfasen.
Emma Mattisson, RISE, delade erfarenheter från ett beredskapsprojekt där de utvärderat hur additiv tillverkning kan ge tillgång till reservdelar för vattenrening och i livsmedelsproduktion. AM-metoden testades både för att tillverka reservdelar samt för att reparera delar som inte längre tillverkas, för att kunna upprätthålla livsmedels- och vattenproduktion då leveranskedjor störs ut.
Klustret för ytbehandlings session täckte in både hållbarhet och AI och spände över många olika teknikområden i och med presentationer som tog upp problematik med PFAS, AI som hjälpmedel för programmering av automatiserad lackering och elektriskt ledande kontakter i EV.
Kunskapsförmedlingen