Samverkan mot kompetensbristkostnader

Nyhet

Den 21 oktober samlades ett 20-tal deltagare vid Automation Smålands frukostmöte i Vaggeryd, där företagssamverkan med förskola, grundskola, gymnasiet och högskola/universitet var det övergripande temat.

Den 21 oktober samlades ett 20-tal deltagare vid Automation Smålands frukostmöte i Vaggeryd. Denna gång var det medlemsföretaget Styrkonstruktion som stod som värd och som vanligt bjöds det på ett späckat program med ett inspirerande studiebesök hos ReMida som avslut – allt med företagssamverkan med förskola, grundskola, gymnasiet och högskola/universitet som övergripande tema.

Efter att dagens värd, Styrkonstruktions VD Tomas Gustavsson, hälsat alla välkomna och försäkrat sig om att alla också fått kaffe och smörgås, så ledde Anna Öhrwall Rönnbäck från Automation Smålands Advisory Group deltagarna genom ett riktigt välfyllt program. Som professor inom produktinnovation på Luleå tekniska universitet samt tidigare Linköpings universitet är Anna aktiv i vad de kallar ”Automation Småland spanar”, där de medvetet planerar varje frukostmöte efter olika teman för att registrera vad som sker och inhämta ny input. – Det här är den fjärde spaningen som vi genomför, där olika teman har handlat om allt från maskinsäkerhet till dagens skolsamverkan, berättade Anna. Det är brett så det förslår och fungerar som aptitretare för att väcka nyfikenhet till att gå vidare.

vaggeryd1

Tomas Gustavsson, VD Styrkonstruktion, och Anna Öhrwall Rönnbäck från Automation Småland hälsar välkomna till frukostmötet i Vaggeryd.

Deltagarna representerade också ett brett spektra från näringsliv och högskola, en perfekt plattform för ”nyfikenhetsspridande”. Här fanns representanter från Elmia, SP Sveriges Forskningsinstitut, Svensk Industriförening, automationsbolag, energibolag, näringslivsenheter liksom gymnasium, yrkeshögskola och universitet.

– Vi söker aktivt samarbeten med utbildningsväsendet, bemötandet är avgörande för att studenterna både ska känna sig välkomna och få något vettigt att göra, fortsatte Tomas. Många har en uppfattning om industrin som baseras på bilder från 40-50 år sedan, det gäller att ge rätt intryck.

Styrkonstruktion har 16 medarbetare, varav sex delägare, och bygger automationsutrustningar i samverkan med kunder i olika konstellationer. De har tre programmerare men behöver rekrytera, vilket är svårt. De har två konstruktörer, men skulle behöva ytterligare en elkonstruktör. Ett tydligt tecken på behovet av kompetensförsörjning.

Richard Skogward från Axelent Engineering är ordförande i Föreningen Automationsföretagen Sverige och sitter även i Automation Smålands Advisory Board. Han följde upp Tomas problemställning med frågan hur de ska locka kompetens till regionen, vilket han menade också utgör grunden till Automation Småland: Ett kunskapskugghjul som på ena sidan samverkar med såväl tjänste-, komponent- och kompetensleverantörer och med den regionala industrin på andra sidan.

– Målsättningen är att kunna ta till oss alla större projekt som annars riskerar att hamna utomlands, menade Richard. Vi har så det räcker om vi samverkar på bästa sätt och vi har alla möjligheter efter vår nystart med ny ansökan till EUs strukturfonder.

Mikael Ronder, VD på Östrand & Hansen och även han medlem av Automation Smålands Advisory Board, konstaterade att vi alla känner till kvalitetsbristkostnader. Varför pratar vi inte även om kompetensbristkostnader?

– Vad kostar inte denna brist egentligen? Alla här är överens om hur svårt det är att hitta medarbetare med rätt kompetens, vi får nästan alltid tulla på kraven, konstaterade Mikael. Vad kostar det att ha en medarbetare som inte har rätt kompetens?

Det här är kostnader det sällan talas om och det går naturligtvis att räkna på flera olika håll och ledder. Mikael visade räkneexempel där de inte hittar medarbetare med önskvärd kompetens, vilket kan kosta företaget upp till 100 000 kronor per år.

– Sjukvårdskostnader kontra friskvårdsinvestering är lite av samma sak, menade Sinfs VD Anders Ekdahl. Kompetensbristkostnader är ett mycket bra beskrivande uttryck! Anders menade att kompetensbristen grundar sig i införsäljningen, industrin gör helt enkelt ett för dåligt jobb. Det som efterfrågas är personer från yrkeshögskolan medan gymnasiekompetens är i det närmaste ointressant. Han menade även att finns en fara för en utplanande konjunktur på grund av kompetensbrist; många vågar inte investera eftersom de inte tror att de kommer att kunna leverera. Istället satsar de på annat, som att hålla personalen frisk, inte på att sälja mer.

vaggeryd2

”Industrin gör ett för dåligt jobb” konstaterade Anders Ekdahl från Sinf angående svårigheten att attrahera ungdomar – och illustrerade Sinf som paraplyorganisation i graffitiformat!

– Det är också viktigt att förstå att industrin pratar om automation medan tjänsteföretagen pratar om digitalisering, förklarade Anders. Kanske kan vi försöka komma överens om att det är två sidor samma mynt? Automation är bara lite mer skogen, digitalisering mer Stureplan … Men det är också en tröskel vi måste komma över.

Anette Palander från Felix Kultur- och Kunskapscentrum i Vaggeryd som omfattar både gymnasium och är teknikcollege-certifierade berättade att deras studenter tidigare ofta var missnöjda med sin praktik. De som inte fick någon plats såg det som en vinstlott. Genom ett helt annat upplägg, där bland annat studenterna får följa en produkts väg genom hela flödet, lyftes intresset både från studenternas och företagens sida. De mäter, identifierar flaskhalsar och tittar på konstruktionen, för att under nästa år utmanas att hitta förbättringar i produkten.

– Tredje året får de ett konkret uppdrag från företaget, exempelvis bad Styrkonstruktion om en ny design av en dokumentficka till sina styrskåp, berättade Anette. Det har gått fantastiskt bra och vi har många fler exempel på konkreta utmaningar som företag i regionen har gett studenterna.

Anders Rickman från yrkeshögskolan Bäckadal, vilka inom kort byter namn till Jönköpings Yrkeshögskola, berättade hur de vänt trenden där de på kort tid tappade 500 studenter – från 1 600 till 1 100. Genom samverkan med tekniska högskolan i Jönköping i alla utbildningar fick de studievägledarna att inte hänvisa alla som ”också hade läshuvud” till högre studier – det viktiga är att det finns karriärvägar även inom industrin!

Intressanta inlägg kom också från näringslivschef Peter Hugoson i Vaggeryds näringslivsråd, som betonade hela kedjan – från ReMida (mer om det längre ned) till fullskalig automation i stora företag.

– Allt handlar om kompetensförsörjning i smarta samarbeten, vilket är precis det som Automation Småland handlar om!

Johan Bengtsson från Göteborgs Tekniska College, som deltog via Skype, berättade om deras satsning på att vara ledande på eftergymnasiala utbildningar, allt i samverkan med näringslivet. Genom sitt koncept Möjligheternas Värld, som bland annat visats på olika mässor runt om i landet, har de träffat cirka 20 000 studenter och lärare.

vaggeryd3

Delar av gänget samlat i ReMidas materiallokal.

Konceptet ReMida etablerades i Reggio Emilia i norra Italien 1996. Namnet ReMida kommer bland annat av Midas, gud i den grekiska mytologin. Allt han rörde blev till guld vilket är lite av verksamhetens grundtanke: Allt barnen rör vid blir till ”guld”. ReMida finns på flera platser i Italien, men också i Tyskland, Australien, Norge och Sverige, men för att få bli en ReMida krävs en utbildning på ReMida i Reggio Emilia. 13 personer från Vaggeryds kommun gick utbildningen våren 2013, både förskollärare, förskolechefer och personal från barn- och utbildningsförvaltningen.

– Det här kreativa återanvändningscentret invigdes 2012 och är certifierat enlig Reggio Emilia, berättade Kerstin Nordenstam på ReMida. Det finns ett till certifierat i Södertälje och dessutom liknande återanvändningscenter utan certifiering, eftersom det är en ganska krånglig process.

Enligt Kerstin är intresset stort över hela landet. Verksamheten börjar med ettåringar som redan från start får tillgång till det bästa material som finns – att det dessutom är gratis är positivt. Genom att använda ”riktiga” saker får de en helt annan materialkunskap med sig än om de bara hade ägnat sig åt specialgjorda ”leksaker”. Som Kerstin konstaterade: ”Det är inte tänkt för barn men det får barnen att tänka.”

Innan deltagarna skingrades passade Anna avslutningsvis på att påminna om nästa, stora arrangemang: Automationskonferensen ”Framtidens Industri” i Värnamo den 1 december, en eftermiddag fylld med väletablerade föreläsare från bland annat Produktion2030, Chalmers, Tillväxtverket, Jönköping University och Polymercentrum. Huvudrubrikerna är Automation, Inspiration, Kommunikation och Sensation … Väl mött i Värnamo!

Dela