Hur kan man i praktiken arbeta förebyggande, främja det som fungerar och upptäcka tidiga risksignaler i arbetsmiljön i syfte att skapa goda arbetsförhållanden i alla roller och verksamheter? Detta blir allt viktigare i den snabbare förändringstakten och omställningar som i hög grad påverkar arbetet. Här behöver praktiska metoder utvecklas vilket lyfts fram hos industriföretag i Sveriges produktionskluster. Under 2021–2022 har ett interaktivt samverkansprojekt pågått med Scania och forskare från KTH, Linköpings universitet och RISE, som nu sammanfattas i en ny HELIX-rapport ”Dialogverktyget Work Balance i praktiken – En lärande utvärdering för hållbart arbete”.
Under de senaste åren har Scania använt sig av det egenutvecklade dialogverktyget Work Balance i produktions- och kontorsmiljö både i Sverige och i produktionsenheter globalt. Dialogverktyget utvecklades för att ge stöd och struktur för chefer och medarbetare att ha en regelbunden dialog kring upplevelser av arbetssituationer. Detta är ett av flera initiativ inom Scania för att stödja det förebyggande arbetet med arbetsmiljö, mångfald, inkludering och kompetensförsörjning.
Hållbarhet är en av de viktigaste aspekterna för Scania för att utveckla sina framtida affärer och sin verksamhet, där tre prioriterade områden fokuseras för att kunna arbeta hållbart i framtiden – koldioxidminskning, cirkulär verksamhet och social hållbarhet. En ambition med dialogverktyget Work Balance var att bidra till Scanias proaktiva arbete kring de sociala dimensionerna av hållbarhet, där kärnan är människans hållbarhet och att skapa förutsättningar för ett hållbart arbete och att det också påverkar produktionen positivt. På sikt såg man en potential att med hjälp av dialogverktyget kunna utveckla bättre nyckeltal relaterat till balans mellan arbete och fritid (arbetsbalans).
Dialogverktyget vilar på en vetenskaplig grund och en viktig utgångspunkt var också att utveckla ett dialogverktyg som bygger på företagets värdegrund med igenkänning i den interna företagskulturen med begrepp såsom ”ständiga förbättringar”, ”älska avvikelser”, och ”rätt från mig”. Det var ett av flera initiativ som togs i företaget för att stödja arbetet med mångfald, inkludering, kompetensförsörjning med mera, och att träna chefer att kunna se och tänka utanför traditionella normer. De ville bli bättre på att upptäcka dessa typer av signaler och kunna jobba på liknande sätt som de arbetar med ständiga förbättringar och avvikelser i företaget. En framgångsfaktor var att Scania redan innan pandemin hade tagit fram en digital version av dialogverktyget, och vidareutvecklade den digitala versionen som användes både på medarbetarnivå (gruppdialog i team) och på chefsnivåer i ledningsgrupper.
I forskningsprojektet samarbetade Scanias projektgrupp med forskare från RISE, KTH och Linköpings universitet. Tillsammans planerades en lärande utvärdering som på ett systematiskt och oberoende sätt kunde ta tillvara erfarenheter från chefer och medarbetare vid olika delar av den globala organisationen. En styrka i den interaktiva ansatsen är ett gemensamt reflekterande och samskapande med fokus på att sträva mot målet att bidra med både vetenskapligt värde och praktisk nytta.
Här har studien bidragit till underlag för vidareutveckling av dialogverktyget Work Balance för Scanias fortsatta förebyggande arbetsmiljöarbete och hållbara utveckling av verksamheten. Och samtidigt ökad kunskap kring hur dimensioner av social hållbarhet i arbetet kan operationaliseras samt identifiera möjliggörare och hinder för användning av dialogverktyg såsom Work Balance, vilket lyfts fram i rapporten.
För mer information kontakta:
Ulrika Harlin och Anna Williamsson, RISE
Jörgen Eklund, KTH
Martina Berglund, LiU
Referens:
Harlin, U., Williamsson, A., Eklund, J. and Berglund, M. (2022). Dialogverktyget Work Balance i praktiken – En lärande utvärdering för hållbart arbete, HELIX Working Papers 22:004, HELIX Competence Centre, Linköping University, Sweden.
Kunskapsförmedlingen