Kostnadsdriven grön kaizen

Kostnadsdriven grön kaizen

Projekttid: 2017 – 2018

Budget: 650 000 kr

Satsningar: Produktion2030

Genom produktionsnära miljöförbättringar bidrar idéprojektet ’Kostnadsdriven Grön Kaizen’ till ökad hållbarhet och konkurrenskraft i den extremt exporttunga läkemedelsproducerande industrin i Sverige. Med ett brett engagemang för miljöförbättringar hos alla medarbetare ökar resurseffektiviteten och hållbarheten samtidigt som kostnaderna minskar och attraktiviteten och varumärket för branschen stärks. Idéprojektet har genomförts av AstraZeneca och KTH. Idéprojektet finansieras av Vinnovas Produktion2030.

Syfte och mål

Idéprojektet genomfördes under ett halvår med avslut 30 juni 2018. Den övergripande visionen med projektet var att kraftigt minska miljöslöseriet från läkemedelsproduktionen i Sverige och på sikt globalt. Syftet med idéprojektet var att ta ett befintligt Leanverktyg för operativt miljöförbättringsarbete (GPM) som utvecklats av och för verkstadsindustrin, anpassa det för läkemedelsindustrin med dess specifika förutsättningar, och testa det i en pilot på Astra- Zeneca i Södertälje. Målet var att integrera miljöförbättringsmetoden som standard i Lean-verktygslådan vilket skulle möjliggöra uppskalning på AstraZenecas Södertäljesite som start, och skapa förutsättningar för global uppskalning inom koncernen.

Resultat och förväntade effekter

Verktyget, Green Performance Map (GPM), utvecklades i ett tidigare VINNOVA-FFI projekt (Gröna Produktionssystem) och är en metod för att minska miljöbelastningen från produktionen genom att utgå från miljöaspekter som identifierats och visualiserats i en input-output modell. Metoden har visat sig vara ett konkret och enkelt sätt att få igång miljöförbättringsarbete på alla nivåer i produktionen baserat på de miljöaspekter man kan påverka själv i sin vardag. För att metoden skulle få industriellt genomslag på AstraZeneca användes kostnadsperspektivet som drivkraft för det gröna förbättringsarbetet. ’Grön Kaizen-metoden’ testades med stor framgång på två piloter på AstraZenecas två siter i Södertälje. Ett antal miljöaspekter identifierades och förbättringsarbete på kort och lång sikt initierades. Ett stort antal personer från AstraZeneca deltog aktivt i projektet. AstraZeneca avser nu att standardisera metoden inom sitt centrala OPEX-arbete (dvs Lean).

Upplägg och genomförande

Upplägget specificerat i idéprojektet var att köra en pilot, men intresse fanns för att köra ytterligare en pilot vilket stärkte genomförandet och slutmålet. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan forskare vid KTH och AstraZeneca och adresserar FNs globala hållbarhetsmål 9.4 och 12.6.

Deltagande forskare

Dela

Liknande projekt

PADOK – Study Visit to India 2016

Med den globalisering som skett inom marknaden för tillverkade produkter, kombinerat med megatrender som klimatförändringar och demografiska förändringar, behövs mer kunskap kring hur produktion ser ut i andra regioner. PADOK Study Visit in India 2016 har gett en ökad kunskap inom hur produktion genomförs i Indien, vilka utmaningar tillverkande industri där ställs inför och hur svenska företag intresserade av att investera i produktionsanläggningar i Indien kan agera för att enklare etablera sig.

2016 – 2016

PADOK – Study Visit to India 2016

Produktionsänglar – ett innovativt koncept för industrialisering och uppskalning

Konceptet Produktionsänglar är nytt och unikt i Sverige, och har potential att göra verklig skillnad för många företags industrialisering av nya produkter. Det gäller framför allt SME och start-ups som har utvecklat en ny produkt och står i begrepp att realisera ritningen eller prototypen till fysiska produkter. Konceptet Produktionsänglar fungerar på liknande sätt som Affärsänglar. Det är inriktat mot den del i värdekedjan som ibland brukar kallas ”the death valley”. Konceptet ägs av KTH Södertälje i samarbete med Södertälje Science Park. Idéprojektet finansieras av Vinnovas Produktion2030.

2017 – 2018

Produktionsänglar – ett innovativt koncept för industrialisering och uppskalning

Skräddarsydda verktygsytor för robust och hållbar presshärdning

Verktygskostnader utgör en stor del av den totala ekonomiska investeringen i presshärdningsprocessen. Avsevärda fördelar i produktionsekonomi och miljöaspekter kan åstadkommas genom att förbättra formverktygens prestanda i varmformningsoperationer av exempelvis bilkomponenter. Huvudidén i detta projekt är att skapa skräddarsydda ytor på formverktyg gjorda av billigare verktygsstål som är enklare att bearbeta för presshärdning av ultrahöghållfast stål.

2015 – 2018

Skräddarsydda verktygsytor för robust och hållbar presshärdning
Search Next Previous Deselect Project manager URL Document Partner Calendar Place Close Menu Expand User Log out Profile